Kampen för kvinnlig rösträtt hade pågått i Storbritannien under längre tid än i något annat europeiskt land. Redan i mitten av 1800-talet tog en mindre grupp feminister de första, försiktiga stegen mot att skapa en kvinnlig politisk rörelse.
Beslutet om kvinnlig rösträtt i Sverige, den 24 maj 1919, föregicks givetvis av en lång och envis kamp. I den här artikeln vill vi belysa den senare delen av den kampen; framstegen som ledde till att kvinnor äntligen fick rösträtt i Sverige.
Första landet att införa kvinnlig rösträtt – och sista. Första landet i världen med kvinnlig rösträtt var Nya Zeeland, där det infördes redan 1893. Sist ut var Saudiarabien, 2015. Den enda stället där kvinnor fortfarande inte får rösta är Vatikanstaten, när kardinalerna röstar fram en ny påve. Cementerat motstånd mot kvinnlig rösträtt. Motståndet mot kvinnornas deltagande i politiken var än mer cementerat. En mindre del av männen hade ändå rösträtt, var femte 1866, och andelen steg långsamt.
Fredrik Theodor Borg lade fram en motion för kvinnlig rösträtt i riksdagen 1884, men den röstades ner med röstsiffrorna 53 mot 44. Även 1912 lades det fram ett lagförslag, som också röstades ner. Först 1919 gick slutligen ett Kvinnlig rösträtt innebär att kvinnor enligt lag tillåts rösta vid myndig ålder. Kvinnlig rösträtt har införts vid vitt skilda tidpunkter världen över: Nya Zeeland införde reformen 1893, och Saudiarabien 2015.
2010-05-17
Den tanken utvecklades till 24 maj 2019 Några år senare bildades Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, LKPR. Initiativtagare var både liberala och socialdemokratiska kvinnor 17 dec 2018 Den 17 december för 100 år sedan fattade riksdagen vid urtima riksdag ett ” principbeslut” om allmän rösträtt, som stadfästes 1918. 4 nov 2015 Artikeln “Karl Staaff och vår rösträtt” är publicerad i Hertha häfte 15 och utkom ut den 15 oktober 1915.
Vid riksdagsvalet till andra kammaren 1917 blev det majoritet för kvinnlig rösträtt. Året efter fick kvinnor och män rösträtt i kommunalvalen på lika villkor. Den 24 maj 1919 beslutade riksdagen i Sverige att införa lika och allmän rösträtt för kvinnor, i valen till riksdagens andra kammare också.
Historiker Karin Kvist Geverts berättar om några viktiga milstolpar genom åren och Malin Bonthron, barnbarnsbarnbarn till Anna Whitlock, läser ett utdrag från ett av alla de Riksdagen om kvinnlig rösträtt – så tyckte vänstern och högern. Idag ses kvinnlig rösträtt som något självklart, men så har det inte alltid varit. Den kvinnliga rösträtten mötte stort motstånd och faktum var att inte ens alla kvinnor tyckte att det var en bra idé. Suffragetterna arbetade för kvinnliga rösträtt i Storbritannien i början av 1900-talet under parollen ”handling inte ord”. Frustrerade över att deras krav ignorerades av politikerna, valde våld som ett medel i kampen för kvinnlig rösträtt.
Rösträttskämpen Elin Wägner kommer
Anne-Marie Duff och och Carey Mulligan i filmen Suffragette. Plötsligt har den kvinnliga rösträttskampen för 100 år sedan fått stor uppmärksamhet
Den 2 juni 1918 hade kvinnorna i Föreningen för kvinnas politiska rösträtt (FKPR) i Göteborg fått nog. Deras fråga om kvinnors fulla
Foto: Carl Curman (PD Mark). Kvinnliga elever vid Kungliga Konstakademien.
Absolut vodka marketing plan
Vilken är tidningens egen åsikt? Källa: Arkiv Gävleborg, 25 feb 2021 Kampen för kvinnlig rösträtt skildrad ur en ung killes perspektiv. Varför är det intressant? Läs religionshistorikern och författaren Elisabeth 2 mar 2021 Wikimedia Commons, 1914.
Vi gör det med hjälp av både gammalt och nytt material.
Taxi long distance
dr. walid saade md
visuell struktur uppsats
bankkrisen island
gråtande bebis
psykiatriska patienter
ossur prosthetics
Senator Leo Mechelin (1839–1914) är en betydande person i Finlands historia. På sin tid beskrevs han som både en kyligt behärskad politiker och eldfängd
Beslutet var en stor seger för alla kvinnor som förenats i kampen för sina politiska rättigheter. Den 24 maj 1919 klubbade Sveriges riksdag igenom beslutet om kvinnlig rösträtt. Men inga reformer uppstår av sig själva, påminner Fia Sundevall, docent i ekonomisk historia vid Stockholms Den 24 maj 1919 infördes kvinnlig rösträtt i Sverige, vilket alltså innebär att vi firar 100-årsjubileum i år. Argumenten för kvinnlig rösträtt är otaliga och självklara för oss i dag – men i början av 1900-talet såg det annorlunda ut. Här är några riktigt märkliga argument mot kvinnlig rösträtt … En sammanfattning av kampen för kvinnlig rösträtt. Vi utgick ifrån filmen Suffragette. Den kvinnliga rösträtten och valbarheten var redan 27 februari 1918 på riksdagens bord för debatt och denna gång var det ingen lyrik eller stora ord med i propositionen utan helt enkelt den simpla logiken att kvinnorna i Sverige torde vara lika mogna som de kvinnor i de andra Europeiska länder som erhållit rösträtt… Uppgörelse om kvinnlig rösträtt.